VÄRVNINGSKONTORET 2035

|

VÄRVNINGSKONTORET 2035 |

Så hjälper du oss rädda barnen

Ställ krav på en politiker

Begär att våra beslutsfattare gör aktiva satsningar för att vända den negativa folkhälsotrenden och förhindra att våra barn blir en del av den dystra statistiken. Använd våra förskrivna mail och adresslistor.

Sprid budskapet i sociala medier

Vi behöver bli fler som talar om vikten av investeringar i våra barn och ungdomars matrelaterade ohälsa. Använd vårt förproducerade material.

Sprid vårt faktablad

Värvningskontoret 2035 är givetvis baserat på fakta, och denna finns sammanställd i en pdf. Printa och dela ut till alla du anser behöver få en förståelse för vikten av att vi arbetar med våra barns matvanor innan det är för sent.

Varför ska du bidra?

Allmänhetens engagemang i att sprida budskapet från Värvningskontoret 2035 är avgörande för att skapa bredare förståelse för hur vår hälsa och kost hänger ihop med samhällets krisberedskap.

Genom att dela berättelsen kan vi visa hur dagens matvanor riskerar att påverka framtidens beredskap och säkerhet. Ditt bidrag hjälpa oss att skapa ett starkt kollektivt tryck för en mer hållbar och hälsosam livsmedelspolitik.

Om projektet

Värvningskontoret 2035 är en framtidsprototyp som utvecklats i samverkan mellan PUSH och designbyrån Antrop. Syftet är att belysa sambandet mellan folkhälsa, matvanor och samhällets krisberedskap. Prototypen utspelar sig i ett framtida militärt rekryteringskontor år 2035, där unga människor bedöms vara olämpliga för militärtjänst på grund av hälsoproblem som är direkt kopplade till dålig kost, såsom järnbrist, diabetes typ 2 och fetma (obesitas).

Genom en upplevelse i flera steg leds deltagarna genom en rekryteringsprocess som speglar konsekvenserna av ohälsosamma matvanor i ett samhälle präglat av polykriser, inklusive klimatförändringar och geopolitiska konflikter. Värvningskontoret 2035 syftar till att skapa dialog och medvetenhet kring dessa frågor, och involvera beslutsfattare, myndigheter, civilsamhälle, akademi och allmänheten i en diskussion om hur vi kan vända trenden och bygga ett friskare och mer resilient samhälle.

Genom att använda scenariot som ett diskussionsunderlag vill projektet inspirera till åtgärder som främjar en hållbar och hälsosam matmiljö för framtiden.

Signaler och trender som vi baserar vår berättelse på

Prognosen bakom Värvningskontoret

Prognosen bakom Värvningskontoret

Om konsumtionstrenden
fortsätter förutspår vi
att mer än var femte 
vuxen i Sverige har obesitas (fetma) år 2035.

Siffrorna och sambanden bakom prognosen

  • Trender i konsumtionen av sötade drycker, vin och starköl i Sverige sedan 2005: Idag dricks 25% mer än för 20 år sedan.

  • Totalt sett har andelen människor som själva rapporterar att de äter minst tre portioner frukt om dagen minskat med 10 %. Det finns stora regionala skillnader, och en tydlig skillnad mellan stad och landsbygd.

  • Under de senaste 10 åren har fruktkonsumtionen minskat kraftigt i nästan alla regioner i Sverige.

  • Sambandet mellan fruktkonsumtion och obesitas (fetma): En 5 % minskning av andelen människor som rapporterar att de äter minst tre portioner frukt om dagen är kopplad till en 3 % ökning av fetma på befolkningsnivå.

  • Sambandet mellan konsumtion av potatischips och diabetes typ 2: För varje ytterligare kilo chips som konsumeras per person och år, ökar förekomsten av typ 2-diabetes i befolkningen med 2 %.

  • Under de senaste 15 åren har andelen personer som dricker minst två sötade drycker i veckan ökat i nästan alla regioner i Sverige.

  • Under 15 år har prevalensen av högt blodtryck ökat i hela Sverige, i vissa regioner med en relativ ökning på ~50 %

  • Under 15 år har prevalensen av diabetes typ 2 ökat i hela Sverige, i vissa regioner med en relativ ökning på mer än 50 %

Metodbeskrivning

Vi analyserade sambandet mellan konsumtionen av vissa livsmedel och obesitas (fetma) med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient och linjär regression av tidsserier. Vi undersökte även kopplingen mellan obesitas, högt blodtryck och diabetes. Korrelation betyder inte nödvändigtvis orsakssamband, men det finns tillräckliga globala bevis som tyder på att obesitas spelar en kausal roll mellan matvanor och vissa hälsotillstånd.

Vi använde en metod för funktionsval för att välja variabler till en linjär regressionsmodell med obesitas som utfall. Trender i konsumtion av livsmedel med högt innehåll av fett, socker och salt (HFSS), inklusive choklad, godis, fikabröd, potatischips och såser, samt att äta minst tre portioner frukt per dag och konsumtion av drycker (inklusive sötade drycker, vin och starköl) valdes som prediktorer. Den kalibrerade modellen användes för att förutsäga prevalensen av obesitas i Sverige fram till 2035, med regionbaserade beräkningar baserade på observerade trender hittills.

Datakällor

För att analysera konsumtionstrender använde vi direktkonsumtionsdata från Jordbruksverket


Kartorna innehåller direktkonsumtionsdata från Jordbruksverket och från Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten):

●      Frukt- och grönsaksintag (självrapporterat) efter region, kön och år 

●      Vikt, BMI (självrapporterat) efter region, kön och år

För validering använde vi data på övervikt och fetma efter BMI, ålder, kön och år (ULF/SILC)

För kartorna och korrelation med högt blodtryck och diabetes typ 2 använde vi data på sjukdomar och besvär (självrapporterat) efter region, kön och år från Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten)

Alla källor var tillgängliga den 10/10/24

Referenser till prognosen som ligger till grund för vårt framtidsscenario